Längtar så efter ett eget hem. Inte för att det egentligen är så dumt att bo hos Johanna, vi har roligt ihop.
Men jag saknar ändå känslan av att få komma hem. Få stänga in mig och vara helt ensam. Inte behöva oroa mig över andra människor känslor, speciellt ilska. Jag funderar ofta på min rädsla för andras ilska. Även om den inte är riktad mig mot blir jag livrädd och ångestfylld.. Någon som känner igen sig?`Ibland tycker jag till och med att ilska på film/tv är obehaglig..
Am I a freakshow?